The World According to Jones

Mycket underliga drömmar inatt. Nån handlade om att min pappa egentligen inte var min pappa utan att det var någon helt annan. Riktigt vem minns jag inte, men jag hade ett helt annat födelsnamn också. Jag mindes det när jag vaknade till och tänkte skriva ner det, mne jag hade inget papper. Hade glömt bort halva när jag vaknade igen efter mitt omsomnande. Minns bara förnamnet, Ariel, vilket kändes sådär semi-manligt. Har för mig att efternamnet var något i stil med Balsaretti eller något. Googlade lite och det verkar finnas en fotbollsspelare vid namn Balzaretti, vad det nu har med något att göra. Förutom att det är ett rätt schysst efternamn. Vart den drömmen strålade ut i minns jag inte. 

Den andra drömmen handlade om nån släktmiddag eller något i den stilen. Det var hemma hos morföräldrarna i det huset de hade innan morfar dog. Nu var ju han med så det var väl logiskt på något sätt. Minns inte alls vad den drömmen gick ut på, men jag minns att jag tyckte att det var kul att se min morfar igen. Han var bra, min morfar. "Hade jag varit 31 så hade det varit skit, men nu är jag ju 81 så då är det väl inte så jävla mycket att gnälla om." Lite av en personlig idol faktiskt. När han var 41 så gav läkarna honom ett år till att leva. Det blev 43 till. In your face, Landstinget i Kalmar.

Fick ett vykort av mormodern idag. Hon gratulerade på namnsdagen, även om det inte är förrän imorrn. Det var inte alls ett Snart-är-du-25-och-kommer-att-dö-kort utan mer av ett vanligt grattiskort. Det föreställde en hundvalp som tittade på en blomma. Kände mig inte helt hemma i situationen, men det var uppskattat. Vet inte varför jag tog upp kortet egentligen, men det knöt ihop inlägget lite. Både namn och morföräldrar på en gång. Äh, jag vet inte.

Skrev ju nångång efter förra helgen att jag skulle skriva ihop en text om födelsedagen. Hade inte bestämt mig för om jag ville göra det eller inte förrän nu idag. Men det blir en text. Skyll er själva om ni läser. Nåväl. För en gångs skull så passade det rätt bra att åka hem på födelsedagen. Det var en fredag och inte någon tentadag vilket det varit de senaste tre åren. Det var det säkert för några nu också, men då jag haft min sista tenta så sket jag fullständigt i det.

Kustbussade mig till Kalmar, men det finns det redan ett inlägg om. Möttes av en Eklunds-semla. Eklunds måste ha landets största semlor. De små semlorna där är större än vanliga semlor. Fast nu har jag lämnat ämnet igen. Min frågvisa moder var på mig om allting. Som vanligt. Jag fastnade i lokaltidningen istället, vilket väl egentligen säger det mesta. Läste nån krönika och blev lite kär i krönikören innan jag insåg att hon var sjutton. Ännu mer ångest.

Middag på kvällen. Föräldrarna var där, liksom mormodern. Plus moderns kusin och hans fru. De brukar alltid vara med. Han har alltid funkat lite som en farbror. Hur som helst. Jag åt på tok för mycket god mat. Plus princesstårta. Jag var så mätt att jag knappt kunde gå. Efter middagen satts det mest och pratades. Varför pratar folk alltid om gamla döda människor? Det eller sjukdommar, sjukdommar, sjukdommar. Eller varför inte en kombination? Jag gick och svepte en whisky. Kusinens fru sa att när man blev 25 så vände allt och gick utför. WTF? Jag gick och svepte en whisky till. Till slut gick de. Jag hade dåligt samvete för att jag inte var hypertrevlig. Jag gav det ett försök dock. Jag är inte så stor på att snacka folk som dog 50 år före min födelse.

Kollade igenom presenterna efteråt. Eller presenter och presenter. Kuvert med pengar. Oskäligt mycket pengar egentligen, men eftersom jag bara får halvt CSN i vår så är jag tacksam. Såg korten som jag fått. För första gången så handlade de om att man var fräsch för sin ålder. Ett trendbrott. Innan så handlade de mer om att det var trevligt att fylla år. Inte för att jag bryr mig om korten normalt sett, men nu hajade jag till. Är det officiellt att livet tar slut vid 25? Varför sa ingen något tidigare isåfall. Skit. Sov halva lördagen, fotade resten. Ungefär. Hem till Karlskrona. Kustbuss. En dag närmare 25.

Jag sitter och gör allt annat än exjobba just nu. Sitter och småfixar med lite annat. Borde egentligen städa. Det är det jag brukar göra när jag har någon grej som ska in. Läget när man gör vad som helst hellre än att plugga. Tentastädning brukar det kallas. I torsdags så var det lite så. Eller ja, inte så mycket städning utan mer rensning. Garderobsrensning. Vad med strumpor jag har! Fattar inte varifrån de kommer? Det jobbiga är att jag har bara sånna strumpor som jag inte vill använda. Misstänker att jag fått dem. Varför skulle jag annars drunkna i varma strumpor? Jag borde köpa på mig 30 par likadana strumpor och slänga alla befintliga. Det hade varit skönt.

Två påsar med kläder hamnade i soporna. Mest avlagda strumpor och kalsonger visserligen. Fyra påsar står i förrådet. Blir en dubbelkoll där sen om det är något jag vill behålla, annars hamnar det i nån såndär klädcontainer. Det blir när jag flyttar dock. Troligtvis så blir det ett par kassar till där. Jag har inte gjort någon ordentlig rensing bland kläderna sen jag flyttade till Karlskrona så det behövs. Indeed. Jag har dock lite svårt för det där. Att slänga/ge bort kläder. Kläder är förknippade med minnen. Många av dem åtminstone. Vissa plagg har jag ingen relation till alls. Vissa grejer hade jag inte nån aning om att jag hade. Undrar hur mycket pengar jag lagt på kläder som jag inte vill ha längre? Det ska jag nog inte fundera på alls. Usch.

Har suttit och fixat lite med en logga idag. Jag och Sandra har börjat spåna på en hemsideidé. Får se om det blir något. Vi sitter och snackar på MSN rätt mycket och är båda ganka uttråkade av vardagen så vi bestämde oss för att skaffa oss en hobby. Hon sitter och exjobbar, fast i Kristianstad. Två lata exjobbare = ett hemsideprojekt? Vi får väl se. Vore kul om det blev något. Jag behöver ha något annat att göra vid sidan av. Något som sätter press på mig att plugga.

Fest i lördags. Det var en massa folk som pluggat här innan som var tillbaks på besök. Riktigt kul faktiskt. Hade sett fram emot det länge. Stor ångest på lördagsmorgonen när jag vaknade upp och insåg att jag hade vad som kändes som en riktig praktbakfylla. Då jag inte drack något alls på fredagen så kändes det lite oförtjänt. Sov bort större delen av dagen men det ordnade upp sig lagom till middagen vid 18-tiden. Lättnad.

Satellit var där, liksom Ida och Tobias. Plus många mer givetvis. Det var filmkaraktärstema på festen så jag klädde ut mig till James Bond. Inte direkt min favoritkaraktär inom filmvärlden, men eftersom jag har en smoking så var det smidigt. Eller jag har faktiskt två smokingar och en frack. Det är fördelen med att ha samma klädstorlek som sin morfar. Vad är pluralformen för smoking förresten? Smokingar? Smokings? Smoking? Skit samma. Idag och resten av gänget som kom från Göteborg hade X-men-tema. Emma U var helt blå. Då jag inte har så stor koll på X-men så vet jag inte riktigt vad det var Ida skulle föreställa. Finns det någon i den filmen som har spröt och klär sig i sopsäck? Nåväl. Kul hade jag i varje fall. Sent blev det också. Minns inte riktigt hur sent egentligen. Hade med mig kameran och noterar att en av de sista bilderna är på soluppgången så jag misstänker att det blev rätt sent. Jag är en jävel på efterfester. Tack och lov så var söndagen förlåtande. Jag fick väl mitt på lördagen. Alltid något.

Det var ju Kalmar i helgen. Födelsedag och skit. Men det är inte vad det här inlägget kommer att handla om. Det kommer kanske ett nytt inlägg om det senare. Kanske ikväll. Kanske inte alls. Nåväl. Bussresorna till Kalmar och tillbaka har blivit lite av en institution i mitt liv nu. Jag vet inte hur många gånger jag har åkt fram och tillbaka där med kustbussen. Jag måste ovilligt erkänna att jag börjat trivas lite med det. Jag får lite gratis filosofitid. Jag trivs med det, även om jag nog inte skulle erkänna det för någon.

Jag skriver ofta små anteckningar i mobilen när jag åker kustbussen. Det är små betraktelser och idéer. Det mesta är rent nonsens, men vissa grejer fastnar. Jag minns inte längre vad jag menade med frasen "Den enda hiphoparen i Torsås", men jag misstänker att jag såg någon glesbygds-Eminem. "Mannen från Gökalund" minns jag mer. Mest för att jag inte förstod varför Bergkvaras mest centrala busshållplats heter Gökalund, men även för situationen. Bussen stannade i runt tio minuter för ett förarbyte. Det stod en kille på busshållplatsen och väntade på en helt annan buss. Nu fann han sig stående ensam där med en hel kustbuss som stirrade på honom i tio minuter. Det är kul att studera en person som vet att han är iaktagen men som försöker låtsas om att han inte är det. Hur han går och tittar på busstidtabellen någon gång för mycket. Hur han låtsas-smsar. Sånna grejer gör att jag gillar kustbussen.

Det finns givetvis downsides också. På resan till Kalmar så klev det på ett gäng 14-åringar som sjöng Outkasts "Ms Jackson" så att jag inte ens kunde höra Kents "Mannen med den vita hatten (16 år senare)" trots att jag hade maxvolym på iPoden. Likaså lyckades busschauffören överrösta Interpols "Leif Erikson" med sin hemska sommarpratarreggae. På hemresan så satt den någon kvinna i 50-årsåldern och spelade något spel på sin mobil eller liknande som lät i hela bussen. Sociopat. Men det är väl smällar man får ta antar jag. Eller döda dem. Tåla att övervägas.

Det är väl fel att kalla det för veckosammanfattning egentligen eftersom det bara är torsdag idag, men jag gör det ändå. Jag åker till Kalmar imorrn och där lär jag ju inte få något gjort. Vad har det blivit av den här veckan då? Tjae, inte så våldsamt mycket. Jag anser mig mer eller mindre klar med mitt CV nu. Jag är dålig på det där, att sälja mig själv. Men nu är det väl bara egentligen att skicka iväg det. Det gör mig lite nervös också. Fast bara lite.

Har pillat en del med exjobbet också. Fixat med kartan igen och lite med siffrorna. Har skickat iväg det till handledar-Tobias också nu som ringde mig helt oväntat igår vid 20-tiden. Han jobbar vid mystiska tidpunkter. Nåväl. Har insett att tiden är begränsad även den här gången. Börjat sätta upp mål för mig själv. Det känns bra. Det var fanimig på tiden också.

Annars har veckan mest gått i dekadensens tecken. Sandra som är tillbaks i stan ringde mig i måndags och ville ta några öl. Det var väldigt trevligt. Jag har i regel lite svårt för människor, men hon är en som jag faktiskt klickar med. Liksom Martin. Han ringde mig i tisdags och tyckte att vi skulle basta och dricka folköl. Svag som jag är så föll jag för det också. Effektiviteten var rätt låg båda dagarna. Ganska låg morgnarna efteråt också faktiskt. Nåväl. Det blir så ibland.

När jag klockan 12:53 med tandborsten i munnen stod och tittade ut genom mina oputsade fönster insåg jag att det var en rätt fin dag idag. Och att jag totalt misslyckats med min ambition att leva la vida självdisciplin. Fick en otrolig lust att lägga mig i gräser och ta en folköl. Det hade defenitivt varit ett steg i fel riktning. Men jag är bra på det. Ta steg i fel riktning alltså. Jag är bra på folköl också för den delen, men det var inte riktigt dit jag ville komma. Jag vet nog egentligen inte riktigt vart det är jag vill komma heller. Jag tror att jag känner ett brutalt sug efter sommar. Eller av att vilja ligga påen strand nånstans med en fruktansvärt omanlig drink. Istället så sitter jag här och skriver på den tråkiga delen av mitt exjobb. Men jag ska inte klaga egentligen. Bara jag blir klar med det så. Borde göra som Therese och ta några månader tjänstledigt och resa iväg nånstans. Mattias och Seabear ska iväg på en månadslång Europaturne med Seabears folkabuss i sommar. Nått sånt borde jag göra. Hälsa på spanjorerna. Martin är nog på. Först jobb dock. Och pengar. Kan det vara något som kan öka motivationen. Jag tror det. Eller så vaknar jag förvirrad och besviken vid 10 imorrn igen. Det är mer troligt.

Sen nederlaget med den missade deadlinen så har jag inte ens nästan varit produktiv. Skrev lite på CV:t i tisdags, men hann inte såpass klart att det var värt att skicka in det till de som (även de) hade deadline på torsdagen. Åkte istället hem till Kalmar på onsdagen till min 91-fyllandes mormor och frossade i smörgåstårta. Hon trodde inte att jag skulle komma dit så det blev en överraskning. Hon är väldigt barnbarnskär, framförallt då jag är enda barnbarnet så hon blev glad. Sånt gör det värt det.

Åkte tillbaka hit på torsdagen igen. Det blev fest och grejer. På tok för mycket rödvin och öl. På tok för sen natt. På tok för mycket sömn dagen efter och på tok för motiverad baksmälla. Men det var trevligt ändå. Fan ta människor som bjuder in mig på efterfester. Fredagen försvann. Lördagen också egentligen då jag sov på tok för länge. Plus att jag fikade bort drygt två timmar i stan. Idag hade jag satt klockan på tio men gick upp ett. Yay me! Det får vara någon måtta på det här snart. Jag måste in i matchen igen. Dags att sätta lite mentala deadlines kanske? Det är nog en bra grej. Det och disciplin. Vi får väl se hur det går.

Insåg idag att det inte håller. Eller ja, igår var det väl förresten. Ja, som jag tog beslutet alltså. Jag har kännt det på mig längre. Jag kommer inte att fixa deadlinen. Inte med något som jag kan stå för. Och det är viktigt för mig. Det finns inget som jag hatar mer än att stå och försvara något som jag vet inte är bra. Så har det alltid varit. Jag har alltid koll på vad som är bra och vad som är dåligt med mina förslag. Vill inte behöva försöka förklara att jag har gjort något medvetet dåligt för att jag inte hade tid att göra det bra. Då är det bättre att släppa det. Och ta nya tag. Ny deadline: 24 mars. Då jävlar. Men missad deadline är också en deadline, eller?

Noterade precis att mitt Word har fått för sig att ändra lite på sig. Har haft problem lite innan med punktlistan som kan vara bra att ha ibland. För ett tag sen försvann punkterna och ersattes av filmklappor av någon anledning. Fattade inte riktigt var för och hittade inte något sätt att ändra tillbaks. Struntade i det efter ett tag. Idag så noterade jag att det ändrats igen. Istället för filmklappor är det nu plötsligt knivar. Helt klart en upptrappning. Vill mitt Word mig illa? Jag tror inte att jag gjort något elakt mot det? Det är inte så att jag sitter och vänstrar med WordPad eller Anteckningar. Så vadan denna omotiverade eskalering? Hur kontrar jag? Att sitta och skriva könsord i Word känns inte riktigt som en bra lösning. Någon som vet hur man ändrar punk-ikonen?

Det är helt klart dags för kaffe.

Sitter och försöker skriva på exjobbet. Det går sådär. Har insett att jag har på tok för mycket kvar att göra för att jag ska kunna hålla min deadline som är den 8 mars. Isåfall innebär det att det inte blir någon redovisning den 29 mars utan att jag får vänta till mitten på maj för att ha mittseminariet. Det innebär isåfall att det inte blir slutseminarie förrän i augusti, vilket hade varit riktigt trist. Inte så mycket att göra åt dock. Jag har ju själv satt mig i den här situationen genom att inte jobba på tillräckligt i tid. Nåväl, ska försöka få så mycket som möjligt gjort innan den 8:e ändå. De senaste dagarna har jag suttit och plöjt igenom en massa information som jag borde skaffat mig klart tidigare. Det känns lite hoppfullt dock. När jag suttit och läst igenom det så har jag format exjobbet mer i huvudet. En massa små luckor som jag haft har börjat fyllas. Det känns bra. Trots allt.

Mando Diao spelar på Stoltz ikväll. Om de inte gör det just nu? Jag vet inte. Hade tänkt att gå från början men nu med mitt exjobb så har jag givit mig själv utegångsförbud. Någon måtta får det vara. Om inte annat så sparar jag pengar också. By God, I need it. Kanske dags att börja söka jobb och ha mig? Jag måste ju försörja mig på något sätt i sommar. Usch. "Ångest, ångest är min arvedel" som Martin brukar citera Pär Lagerkvist. Lite så känns det nu.