I lost myself once and i see that i was weaker from it
Mycket riktigt så kunde jag inte sova igårkväll. Tog mig i säng strax efter att jag skrev inlägget. Var inte ens nära att somna innan ett. Tror att jag slumrade till då. Sen var jag i någon form av dröm vs. tanke-värld. När man inte vet vad som är tankar och vad som är dröm, när det flätas ihop och man bara känner sig utmattad och inte ens nästan får någon vila. Eller är det bara jag som råkar ut för sånt? Hur som helst så gav jag upp vid 03.30-tiden och gick ur sängen, försökte vakna till lite, få lite syre i hjärnan så att jag kunde få ur de där tankebanorna som man fastnar i under det där dröm-/tankevärldsliknande läget. Jag satte mig i fönstret och tittade ut mot gaturummet, upplyst av gatlyktan som sitter utanför lägenheten. Ingen rörde sig utanför, inte ens en tidningsbärare. Tur var väl kanske det. Om någon hade sett mig sitta där hade de nog blivit skrämda. Hursomhelst så nickade jag till där och lyckades till slut sova ett par timmar.
Pinsant nog så var jag rätt pigg när jag vaknade, men det blir ofta så, måndagssyndromet. När man, genom att sova dåligt natten till måndagen suger ut hela helgens vila på en gång och vaknar upp helt förstörd på tisdagen. Med andra ord så har jag något att se fram emot. Nå, det är inte så mycket att göra åt. Jag lär inte komma tidigare i säng idag för det.
Med en smula tur så blir morgondagen mer produktiv än idag. Jag har, ärligt talat, svårt att minnas vad jag har gjort idag. Men på något sätt så lyckades jag leverera en plan. Miljökonsekvensbeskrivningen får jag sätta mig med imorrn. Eller ja. Onsdag kanske. Brist på självdisciplin, ditt namn är Jones.
På väg hem till jobbet så träffade jag på Peter och Lunda-arkitekten som satt på en uteservering och väntade på att Pipes skulle dra igång sin afterwork. Jag anslöt och käkade en buffé som tillsammans med en stor fatöl kostade exakt hälften av vad jag gav för min lunch. Something is rotten in the state of Kalmar. Eller så är jag bara förstörd som äter lunch i stan. Förstörd på det sättet också. Hursomhelst så var det trevligt med afterwork.
På väg till jobbet så såg jag en affisch på en stolpe. Det var lite det jag behövde tror jag. Den förkunnade att det startat en ny popklubb i stan. Jag hoppas verkligen att det lyckas, det är sådant som den här staden behöver. Men mest är det precis det jag behöver, en möjlighet att gå ut utan att känna ångest över att inte jag vet att kvällen kommer att sluta med att jag mår dåligt av musiken och att jag förr eller senare kommer att tvingas ut på ett dansgolv som inte rör sig till det jag vill utan istället försöker få med mig i dess dåliga rytmer och usla texter. En ny popklubb kan vara räddningen från det. Det forum som jag så väl behöver. En del av en möjlighet att överleva i den här staden? Framtiden får utvisa.
Dagens låt är "Far Away" med Cut Copy, en låt som snurrat rätt mycket de senaste veckorna. Videon under är inofficiell och är delar av slutet av filmen Rad, så om nån av någon outgrundlig anledning planerar att se den så är ni härmed varnade.
Pinsant nog så var jag rätt pigg när jag vaknade, men det blir ofta så, måndagssyndromet. När man, genom att sova dåligt natten till måndagen suger ut hela helgens vila på en gång och vaknar upp helt förstörd på tisdagen. Med andra ord så har jag något att se fram emot. Nå, det är inte så mycket att göra åt. Jag lär inte komma tidigare i säng idag för det.
Med en smula tur så blir morgondagen mer produktiv än idag. Jag har, ärligt talat, svårt att minnas vad jag har gjort idag. Men på något sätt så lyckades jag leverera en plan. Miljökonsekvensbeskrivningen får jag sätta mig med imorrn. Eller ja. Onsdag kanske. Brist på självdisciplin, ditt namn är Jones.
På väg hem till jobbet så träffade jag på Peter och Lunda-arkitekten som satt på en uteservering och väntade på att Pipes skulle dra igång sin afterwork. Jag anslöt och käkade en buffé som tillsammans med en stor fatöl kostade exakt hälften av vad jag gav för min lunch. Something is rotten in the state of Kalmar. Eller så är jag bara förstörd som äter lunch i stan. Förstörd på det sättet också. Hursomhelst så var det trevligt med afterwork.
På väg till jobbet så såg jag en affisch på en stolpe. Det var lite det jag behövde tror jag. Den förkunnade att det startat en ny popklubb i stan. Jag hoppas verkligen att det lyckas, det är sådant som den här staden behöver. Men mest är det precis det jag behöver, en möjlighet att gå ut utan att känna ångest över att inte jag vet att kvällen kommer att sluta med att jag mår dåligt av musiken och att jag förr eller senare kommer att tvingas ut på ett dansgolv som inte rör sig till det jag vill utan istället försöker få med mig i dess dåliga rytmer och usla texter. En ny popklubb kan vara räddningen från det. Det forum som jag så väl behöver. En del av en möjlighet att överleva i den här staden? Framtiden får utvisa.
Dagens låt är "Far Away" med Cut Copy, en låt som snurrat rätt mycket de senaste veckorna. Videon under är inofficiell och är delar av slutet av filmen Rad, så om nån av någon outgrundlig anledning planerar att se den så är ni härmed varnade.
Kommentarer:
Trackback