The World According to Jones

Lugn helg. Lugnar än planerat egentligen. Men det blev en ganska vild utgång i fredag, jag och Peter hamnade på Byttan där ett i övrigt halvdant coverband briljerade med att avsluta med Brainpools "Bandstarter" vilket naturligtvis förlät allt. Vi dansade och hade oss och lördagen blev en bakisdag vilket medförde att jag missade en fest som Peaches var inblandad i. Men det gjorde inte så våldsamt mycket, det var rätt bra ta det lugnt och sova ut ordentligt. Eller ja, ett försök till det åtminstone. Sandra ringde inatt vid fyratiden och hade någon form av kris med sin kille. Jag försökte verkligen, men jag är ingen jättebra tröst när jag är nyvaken. Hon vill ha med mig till Stockholm om några veckor, men vi får se. Jag försöker hålla lite i pengarna. Jag, Peaches, Peter och Helsingborgs-Henke ska till Barcelona i början av oktober. Inte ens bestämt på fyllan utan i nyktert tillstånd. Så blir det hur som hur. Ett behov av att komma bort från verkligheten och ett Kalmar som drar sig mot höst. Kalmar är ångest på hösten. Och vintern. Egentligen på våren också, men då känner man hoppet komma närmare.

Borde egentligen lägga mig nu också, somna tidigt, det blir en rätt lång vecka tror jag. Ett par deadlines. Förra veckan var rätt tung. Kurs de två sista dagarna, med en bra kursledare. Och jodå, jag lärde mig nog en del. Jobbigt bara att det var fler jobbgrejer som var tvungen att fixas med samtidigt. Jag är inte jättepeppad över att sitta och jobba tre timmar efter sju timmars kursdag. Men det gjorde underverk för mitt flexkonto. Man får vara glad för det lilla antar jag. För övrigt så börjar vintertiden på jobbet igen nu på tisdag. Slutar 45 minuter senare varje dag. Det känner jag mig inte upplagd för alls. Faktiskt. Men jag jobbar med min vanliga taktik, ser fram emot helgen, mot nästa popklubb, mot Barcelona. Det kan funka.

Dagens låt är "Bruises" med fina Chairlift som jag försökte se under Way Out West, men misslyckades med.