The World According to Jones

Har suttit och fixat med en offert som jag håller på att skriva i jobbet. Borde gjort den på arbetstid idag, men jag svävade ut och kunde inte jobba. En kombination av att jag inte sov ordentligt inatt och att det var så tråkigt så att klockorna stannade. De flesta projekt som jag fixar med nu är faktiskt ganska tråkiga. Jag känner mig understimulerad och spacear ut. Vilket innebär att jag inte gör det jag borde och därmed får fixa med det på kvällen. Och därför fixar med annat på dagtid. En dålig spiral som jag behöver ta mig ur. Men det är svårt. Istället så ser jag framåt, till helgen då allt försvinner ut i något improduktivt och alkoholförstärkt lugn. Om det vill sig väl.

Väl ville det sig inte med tankarna på att ta sig till den lilla festivalen utanför Säffle. De kör tydligen inte, comeback nästa år. Ett andningshål försvinner. Jag kompenserar med att haka på Peaches, Peter, HP Olsson och lite annat löst folk till Roskilde. Bandlistan känns väl inte helt hopplös. Det blir nog bra.

Dagens låt är "Untrust Us" med Crystal Castles.

Det blev ytterligare häng med Peaches igårkväll, han lockade med utgång till Byttan sen på kvällen, något som kändes helt okey. Innan dess så skulle det dock tittas på film och käkas pizza tillsammans med den tjej som han inte vet om han är tillsammans medsamt hennes kompis, en tjej som av oklar anledning vaknat upp i min säng en gång. Det blev ganska stelt. Jag har svårt försituationer där man ska umgås med människor som man egentligen inte är så sugen på att umgås med, främst människor som lever i en helt annan värld (det går bara att se svensk och engelsk film, rix fm är all musik man behöver, kataloghus är det enda man kan köpa). Låter jag elitistisk? Ja, kanske det. Eller så är jag bara rädd för svenssonlivet, rädd för att fastna i en värld där jag aldrig behöver ifrågasätta mina gränser, där man bara sitter och är halvnöjd. Jag vet inte. Besöket hos Peaches drog ut på tiden, även efter att filmen tog slut. Jag satt och tittade på klockan, kände mig obekväm, ville vidare, men Peaches var ganska nöjd med att bara sitta strax framför sin eventuella flickvän och bara vara. Och jag skulle ju aldrig kunna säga att nej, nu får vi snart gå. Så tiden gick. Ca tre timmar efter utsatt tid så gick de, och vi skulle masa oss vidare till Byttan. När vi väl kom dit så hade både jag och Peaches totalt tappat motivationen och det kändes mest jobbigt. Det blev hemgång istället. Fastnade framför datorn när jag kom hem och lyssnade på musik istället. En stor kväll.

Den här dagen har förflutit utan några större våndor. Ett demonstrationståg ledd av en kort paratiledare passerade mitt fönster kring lunchtid, och strax efter det satt jag i solen och läste lite. Jobbgrejer förvisso, men ändå. Nåväl. Dagens låt är "Morning Glory" med Parker Lewis. Det är en cover på Oasis låt med samma namn. Finns för gratis nedladdning här. Fint.

Blev väckt i morse av Peaches, via sms. Han var på jobbet men ville slippa ut för att fika. Själv är jag ledig, har varit onsdag till fredag, arbetstidsförkortningsdagar och så. Jag vet inte riktigt vad det innebär men så länge det leder till att jag är ledig så skiter jag egentligen i vilket. Det blev en panini på Nilssons, vi satt och drack kaffe och tittade på folket som nedanför gick in i gallerian, dömde dem.

Peaches gled in på jobbet sen igen vid halv tre ungefär, jag traskade runt planlöst i stan, köpte mig en tröja som jag spanat på ett tag, köpte mig en glass och lärde mig att tre kulor med kaktus/citron-sorbet är åtminstone en för mycket. Det var mycket folk i stan, mycket människor med barnvagnar, mycket folk som ställer sig i vägen och läskiga människor som försöker fiska röster.Jag har så svårt för när det är för mycket folk överallt. Tog min glass och flydde över på andra sidan kanalen. Där pågick det någon form av studentfest där människor i besynnerliga kläder drack öl, en företeelse jag kan sympatisera med, åtminstone den sistnämnda. Sprang på min första riktiga flickvän, vi hängde ihop en sväng på gymnasiet, hon introducerade mig för No Use for a Names cover på Depeches "Enjoy The Silence" och var den första jag låg med. Har inte träffat henne på länge, men hon hade tydligen barn och grejer nu och det kändes lite som om hon kommit längre i livet men att jag kanske kommit ut med andan i behåll. Jag vet inte. Jag vill inte veta.

Dagens låt får bli ovan nämnda cover, mest av nostalgiska skäl.

Sedärja. Han är tillbaka. Datorn återgäldades mig idag, nästan exakt en månad efter att den lite melodramatiskt försökte begå harakiri. Tydligen var det något spektakulärt fel i windows. Lyckades dock rädda musiken. Inte för att det hjälpt mig förrän nu då jag kan lyssna igen. Ja, lite på ett psykiskt plan då kanske, att jag visste att jag lyckats få över den till en extern hårddisk. Däremot måste jag installera alla program igen. Och alla bokmärken och grejer är borta. Det är lite knepigt, men det får jag väl leva med. Musiken är ju räddad. Dagens låt blir en låt som jag upptäckte på en gammal skiva när jag fick trösta mig med dem. "Tables Turning" med Modern English. Löjligt nog så finns den inte på youtube.

När man inte har tillgång till musiken eller till internet så får man engagera sig i annat. I förra veckan organiserade jag om min garderob. Jag har uppenbarligen 82 tshirts och 18 pikéer. Där ser man.