The World According to Jones

Det är någon som beträder min tvättid. Sådant stör mig, tvättiderna duggar inte jättetätt så de måste utnyttjas till fullo. Då är det svårt när någon delvis annekterar min. När jag kommer till tvättstugan så vill jag att den ska vara tom. Nu var det tvätt i torktumlaren och i torkrummet. Inte i tvättmaskinerna dock, så de använde jag. Vid andra besöket var tvätten ute ur torktumlaren och ur tvättrummet men låg kvar på bänken. Plus att personen innan hade vänligheten att låta dörren till tvättrummet stå vidöppen. Trevligt. Nu när jag var där senast så låg sakerna kvar. Plus att torktumlaren uppenbarligen inte var rengjord. Människor är underliga. Hur svårt kan det vara? Men jag har åtminstone sluppit att träffa personen. Jag vill inte umgås med andra när jag tvättar. Och nej, jag ska inte skriva någon lapp. Jag fungerar inte riktigt så.

Fäktaren och hans tjej var förbi förut och hämtade de obscena mängder sprit som de lämnade kvar i lördags. Fäktaren sa att han inte hade haft så kul på väldigt länge. Jag svarade att det var det som var meningen och lyckades därmed helt undvika att hävda att jag hade haft det särskilt kul. Jag var nöjd med den paraden. Men känslan av ensamhet förstärktes ytterligare.

Ledig idag. Eller ja, inte ledig på det sättet utan jag har tagit ut en semesterdag. Eller två, imorrn också. Vi har arbetsförkortningsdagar på onsdag och fredag, och torsdagen är ju röd dag så att ta två lediga dagar idag och imorrn ger mig nio dagars oavbruten semester. Bra skit. Eller ja, inte helt oavbruten. Evelyn bokade in ett möte imorrn som jag måste vara med på. Men det är bara en timme så det kan jag stå ut med. För övrigt så behöver jag nog mina lediga morgnar. Kom inte i säng förrän vid fyra i morse idag heller. Trots att det egentligen inte fanns någon anledning till att vara uppe så länge. Jag klarade bara inte av att gå och lägga mig. Tankar som inte vill ge med sig och en kroppslig oro. Istället så lyssnade jag mig igenom samtliga Smiths-albumen och några tidiga sologrejer av Morrissey. Det hjälpte lite. Men inatt måste jag somna. Annars kommer jag inte se förtroendeingivande ut på mötet med byggföretaget imorrn kl 10.

Dagens låt är "Kids" med MGMT.

Jodå, jag är fortfarande i livet. Har haft en del att göra också. Plus att jag lite ofrivilligt blivit bortpetad av datorn också. Då jag tröttnade på att ha en högljudd fläkt till datorn så köpte jag en ny. Jag är inte så jättehaj på att byta saker i datorn, så jag konsulterade Danne, via länk. Jag skriver "via länk", även om det bara var mobilen. Det låter tuffare. Nåväl, när jag efter en knapp timmes bråkande med den befintliga fläkten så fick jag loss den. Döm om min förvåning när processorn följde med. På nått vänster verkade processorn och dess fläkt fastnat på grund av att den värmeledande röran som finns mellan hade småbränt. Panik! Med hjälp av t-röd och ett ohyggligt tålamod så lyckades jag få bort den. Och få datorn att funka. Med den gamla fläkten, den nya passade naturligtvis inte. Nåväl, två dagar utan dator blev det. Jag har inga problem med att vara utan datorn några dagar normalt sett, men det är fan så jobbigt när det inte är självvalt. Min musik finns ju där.

Samma dag som jag fick fläkten skickad till mig så fick jag två andra paket jag beställt. Samlar posten allt till mig på en gång? Det hade varit enkelt om de inte lämnade grejerna på två ställen. Mina två t-shirts som jag beställt fick jag hämta i andra änden av stan. Tack som fan. Troligtvis på grund av att det kom utrikes ifrån. Underlig man på posten där. "Ja, här har jag ditt paket från USA. Skriv på här så kvitterar du ut ditt paket från USA". Hm. Men jag bråkade inte med honom. Man ska hålla sig väl med posten.

Nåväl, var har hänt annars? Förra helgen plötslig konsert med Gentle Touch. Jag, Peaches, Peaches flicka, Peter och Lunda-arkitekten gick dit. Bra skit. Jag dansade ovanligt mycket för att vara mig. Det är ett väldigt gott betyg. Bra dag egentligen på alla sätt. Dagen efter var det ungefär samma grupp människor som skulle till Söderport, igen. Spelning med Hästpojken. Först träff hemma hos Peaches. Av någon anledning så skulle vi därefter till nån kompis till Peter. Den mellanfesten var bisarr, jag fick hemska gymnasievibbar och lägenheten kändes som om man precis öppnat upp ett dödsbo tillhörande en 80-åring. Vem född på 80-talet har spetsgardiner och en kristallkrona större än en moped? Hursomhelst, jag och Lunda-arkitekten och hennes kompis lämnade snart för att gå till spelningen. När vi kom till Söderport så var det fullt. Besvikelse. Vi tog en gravöl på Mollys där den tokspeedade DJ:n karaokesjöng Bon Jovi på folks bord och spelade "Den makalösa manicken", en låt jag aldrig trott att jag skulle höra på ett uteställe. Underligt. Veckan nu som gått har inte varit något speciellt annars. Förutom datorpaniken alltså. Denna helgen mest vila och några öl med Fäktaren och Johan.

För övrigt så cyklade Staffan Ling-mannen och Gökboet-mannen och pratade i förra veckan. Känner alla människor som jag möter på vägen till jobbet varandra? Är jag med i någon form av The Jones Show? Om Lars Danielsson-kvinnan stannar och börjar prata med Länsstyrelse-James Dean nångång i framtiden så kommer jag att bli seriöst nervös.

Dagens låt är glada "Two Doors Down" med Mystery Jets. Grymt 80-talspastischig video. Men kul. Notera framförallt dansen killen i den vinröda jackan gör 2:25 in i videon.

Uhh, morgonpromenaden från helvetet till jobbet i morse. Igår var det varmt och behagligt på eftermiddagen, så varmt att jag började svettas i min vinterrock. Gick efter jobbet och köpte mig en vårjacka, en jacka som jag tittat ut rätt länge. Men eftersom det här inte är någon modeblogg så lägger jag inte upp den här. Hursomhelst så såg det ut ungefär som igår morse när jag tittade ut i morse, så det fick bli vårjacka. Uhh, big mistake. Något som jag inte ser från mitt fönster (jag ser bara gården och gatan) är om det blåser. För att jag ska kunna se om det blåser så måste det blåsa såpass mycket att de parkerade bilarna utanför blåser iväg. Det händer inte särskilt ofta. Konstenta: när jag tagit mig fram till torget så insåg jag mitt misstag. Vårjacka och utan handskar så var jag ett lätt mål för vårkylan. Borta vid bron så var jag bra frusen i de råa vindarna. Fint nog så dog batterierna till iPoden lagom där också. Jag var inte direkt något solsken när jag kom till jobbet i morse. Inte var jag så produktiv heller. Om det nu hade med det att göra. Det enda som värmde på vägen till jobbet var att Staffan Ling-mannen och Lars Danielsson-kvinnan cyklade tillsammans och pratade. Vårkänslor? Eller så behöver jag bara möta andra människor på vägen till jobbet.

Det här är INTE dagens låt, men dock en låt som har snurrat i min skalle hela dagen. Jävla Sandra som skicade sådant innan jag somnade igår. Hursomhelst, det är "Little Girls" med Oingo Boingo. Frontfigur i det bandet och han som sjunger i videon är Danny Elfman. Jepp, samme kille som gjort ledmotivet till Simpsons och musiken till samtliga Tim Burton-filmer. Hursomhelst, låten är väldigt catchy så jag tänkte att ni också kan få nynna på den. Vidoen är, ehh, bara så fel. Så fel.

Långsam dag. Tankarna på annat håll. Inte på jobbet. Ändå blev en del gjort. Ett samrådsutskick kom iväg. Ytterligare 21 kuvert slickade. Fyfan. Vad är det för jävla u-kommun som jag har uppdrag hos, som inte kan ha kuvert med klisterremsa? Det är trots allt 2008. Och ja, jag vet att det är ett i-landsproblem. Återstartade ett annat projekt också, och gjorde den del som jag vet är rolig. Bara en massa tråkig text kvar att styra med. Låter jag negativ? Äh, jag är bara inte riktigt sugen. Den där känslan av att jag behöver semester börjar komma in igen. Men det blir det sen, i slutet av april är tanken. Behöver. Fast då åker jag väl på att göra den där förbannade uppsatsen som jag har kvar. Ångest. För det också.

Cyklade till Fäktaren i semi-förorten där han och Johan skulle dra igång film. Jag höll på att dö. Trodde att min form var helt under isen, vilket den säkert är också, men inte så illa. Det var inte riktigt så illa heller tydligen. Jag hade ingen luft alls i bakdäcket vilket innebär ett visst inbyggt motstånd. Bättre på vägen hem. Ja, cykeln alltså. När jag cyklade sista biten hem så ropade en alkis efter mig, "Varför cyklar du mot enkelriktat och utan lysen?" "Det är en sån dag", svarade jag. "Sånna dagar har jag också haft" sa han tillbaks.

Dagens låt är "Lena 60" med Hästpojken.

Ja, vad säger man? En underlig vecka är nästan över. Kvällen/natten/morgonen tisdag/onsdag var bland de märkligaste hittils i mitt liv. På ett bra sätt. Vad det landar i har jag ingen aning om. Time will tell. Men inte mer om det nu.

Istället förra helgen. Då var det Karlskrona och att träffa en massa människor från förr. Jag och Torkel övernattade hos Martin, vilket var kul. Torkel, där är en man som kan prata. Han slutar aldrig. Men med tanke på att han faktiskt är kul så gör det inte så mycket. "Jag var på banken i torsdags och fixade med lån till bostadsrätten jag ska köpa. Det är kul att låna! Fast egentligen borde jag sms-lånat hela summan - 1,3 miljoner. Jag menar, man behöver ju trots allt lite utmaningar i livet!". Nåväl, det var ett par bra kvällar, främst lördagen. Kul att träffa en massa människor som jag inte sett på länge. Kväll på studentpuben också och jag insåg att mycket vatten hade runnit under broarna sen jag var där senast. Jag kände mig rätt gammal stundtals, vilket är en känsla som jag inte är så bekväm med. Får se när jag beträder den lokalen härnäst. Det kan mycket väl dröja länge.

Sandra skulle kommit hit i helgen, men det blev avblåst. Kommer om två veckor istället. Nu till helgen kommer Alex och Anders. Hästpojken spelar på Söderport. Bra skit. Det ska stödjas. Tror förresten inte att jag har en enda ledig helg den här månaden. Sista helgen så har jag öppnat för en födelsedags-/inflyttnings-/golvläggnings-/ommålningsfest. Försöker lobba lite för att få hit folk runtomkring. Ida och Tobias, Elin och Mattias, Martin, Alex och Anders, Peaches, sånna människor. Det kan bli bra.

Nåväl. Dags att sova. Arbetsvecka igen. TIden går fort. Ibland.