Smålandsskogar
Jag är trött i huvudet och borde verkligen gå och lägga mig. Men jag kommer inte iväg av någon anledning. Nåväl. Lång dag. Vanlig, men stressig, jobbförmiddag och sen iväg till en liten kommun i mörkaste småland för diskussioner om ett projekt som jag har ärvt av mammalediga Sarah. Jag och Arnie bilade oss igenom ett landskap som bara bestod av träd, trähus och övergivna trähus. Och träd. Jag höll på att somna hela vägen dit. Möte i två timmar där och sen två timmars bilresa hem igen, på samma kvällsmörka smålandsvägar. Jag bet mig i tungan för att inte somna i bilen hem. Inte ens en taskig hamburgare på vägen hjälpte. Men mötet var rätt givande så jag antar att det får vara värt det. Det var ett bra möte. Inte som det jag hade för ett tag sen där en mötesdeltagare på slutet framförde sin teori om att judar planerade att kolonisera Öland för att ha någon stans att bo om de blir utslängda ur USA på grund av finanskrisen. Vad svarar man på sånt?
Helgen var bra. Martin var här på lördagen. Han, jag, Fäktaren och Peter begick utgång efter ett underligt andra-förfeststopp på något ställe som visade sig ha 60-talstema. Det blev väldigt sent till slut, efter slutlig utgång, fyllemat och den obligatoriska Jones-och-Martin-diskuterar-livet-tills-klockan-är-dräparsent. Kvällen innan, fredagen, var det popklubb på Söderport. Lugnare kväll det, vilket sannolikt berodde på att jag jobbade hela dagen. Plus att det var Mary-Jane och Andy från jobbet som var med dit. Själv hamnade jag en stund i DJ-båset när Pop-Martin lekte PSL. Det var en bra kväll.
I övrigt, mer att göra på jobbet nu. Väldigt skönt. Helgen som kommer nu borde bli lugn. Nästa helg Göteborg. Helgen efter eventuellt Karlskrona. Vi får se. Men jag tror på teorin att fly undan hösten. Främst Kalmar om hösten. Och Kalmar om vintern. Måste bort. Måste fokusera på annat. Inte tänka. Inte trilla tillbaks i dåliga tankebanor, dummar förhoppningar och korkade känslor. Se framåt. Släppa. Gå vidare. Annars blir det här en väldigt tung höst.
Helgen var bra. Martin var här på lördagen. Han, jag, Fäktaren och Peter begick utgång efter ett underligt andra-förfeststopp på något ställe som visade sig ha 60-talstema. Det blev väldigt sent till slut, efter slutlig utgång, fyllemat och den obligatoriska Jones-och-Martin-diskuterar-livet-tills-klockan-är-dräparsent. Kvällen innan, fredagen, var det popklubb på Söderport. Lugnare kväll det, vilket sannolikt berodde på att jag jobbade hela dagen. Plus att det var Mary-Jane och Andy från jobbet som var med dit. Själv hamnade jag en stund i DJ-båset när Pop-Martin lekte PSL. Det var en bra kväll.
I övrigt, mer att göra på jobbet nu. Väldigt skönt. Helgen som kommer nu borde bli lugn. Nästa helg Göteborg. Helgen efter eventuellt Karlskrona. Vi får se. Men jag tror på teorin att fly undan hösten. Främst Kalmar om hösten. Och Kalmar om vintern. Måste bort. Måste fokusera på annat. Inte tänka. Inte trilla tillbaks i dåliga tankebanor, dummar förhoppningar och korkade känslor. Se framåt. Släppa. Gå vidare. Annars blir det här en väldigt tung höst.
Kommentarer:
Trackback