The World According to Jones

Intensiv tid på sistone. Upptagna dagar/kvällar/nätter. Det var fest i torsdags med företaget och jag var med i festkommitén, vilket innebar att jag fick rodda ihop det hela tillsammans med Gretchen, Pete och Christine. Nu var det inte så mycket att fixa med tema och så, det var redan förutbestämt från ledningsgruppen. Temat var Skottland, lite oväntat i normala fall, men nu ska vi dit i slutet av april så det föll sig naturligt. Hur som helst, det blev bra. Vi körde den här filmen, och folk fick framföra Gubben Noak, med blandad framgång. Efter middagen överraskade dock Andy med att framföra en otippat bra version av Amazing Grace fram till röret lossnade från badbollen.

Då det var internutbildning på fredagen (dagen efter företagsfesten - bra tänkt) så blev torsdagen rätt lugn. Det blev även internutbildningen förvisso. Vilket var bra. Det var popklubb på kvällen sen, Pop-Martins sista. Suburban Kids spelade, med den äran, och jag och Sandra var där. Det var kul att Sandra kom upp hit, har saknat att hänga med henne. Vi delar ungefär samma mentala störningar så vi funkar bra ihop. Hur som helst så var popklubben bra. Jag gillar stämningen där. Det blev ingen efterfest för vår del, Sandra skulle åka vid 13, men det blev rätt sent ändå.

Hade knappt hunnit lämna av Sandra på stationen innan Martin (inte Pop-Martin) ringde. Han var trött på Karlskronalördagen och meddelade att han skulle ta sig hit. Han trillade in vid 17-tiden, det blev öl och en förfest hos någon som Martin kände och sedan utgång till det stora utestället. Det dog väl lite för mig när vi väl kom dit, jag trivs inte riktigt där, musiken funkar inte för mig och då tappar jag tempo. Men Martin hade trevligt och jag får väl vara en god värd och prioritera det antar jag. Söndagen blev lugn, inga måsten. Martin skulle ta bussen vid 17 och för första gången i mitt liv så var mitt första mål för dagen fyra små rätter. Det var sådär.

Dagens låt är fina "Aldrig Ensam" med Jonathan Johansson.