Olika typer av utveckling

Vill minnas att mina drömmar var rätt funky inatt också. De har varit det ett tag nu. Är det något tillfälligt, eller borde jag se en trend här? Det är bäst att ignorera det. Som alla andra typer av signaler från kroppen. När jag vaknade i morse så hade jag något skumt ljud i vänsterörat och blev helt övertygad om att nu har det hänt, jag har fått tinnitus. Gick och lyssnade på helspänn hela morgonen men glömde bort det lagom till ett möte vid 10. Känner på mig att jag kommer att ligga och lyssna nu när jag går och lägger mig. När det nu blir. Jag har fått den dåliga egenheten att skjuta upp sovandet. Igen.

Helgen innebar utgång med Peter med mellanstopp hos Mingel-Jimmy. Hamnade sedan på Byttan med några av Peters arbetskamrater. Hängde lite med Speaker-Nisse som jag en gång i tiden gick i mellanstadiet med och som för kvällen var en ganska offensiv dj. Blev av oklar anledning bjuden på en shot av stadens stjärnmäklare. Det var en underlig kväll. Söndagen innebar att de senaste veckornas strutsade bakfyllor slog tillbaka med full kraft och jag lämnade inte huset. Till råga på allt blev jag förkyld. Skitsöndag.

Har lyckats boka upp både gårdagskvällen och ikväll. Igår handlade det om stadsutveckling. Tre arkitektkontor hade ritat på några områden som jag var och petade på i mitt exjobb. Jag gick dit och förväntade mig att bli hänförd, men blev lite besviken. En del grejer var bra i förslagen, men vissa grejer känns det som att jag löste bättre i exjobbet. Vilket känns lite pinsamt eftersom jag såhär i efterhand hittar rätt friskt med grejer som jag skulle vilja göra bättre i exjobbet. Nåväl. Ikväll var det någon grej om offentlig ljussättning. Jag är så jobbskadad att jag tycker att det är kul när man trixar lite med fasadbelysningar.

Till helgen Göteborg. Ida fyller år. Jag och Martin tar oss dit från olika håll men sammanstrålar i Hässleholm, av alla ställen. Lånar Andres lägenhet, vart den nu finns. Litar på att Martin vet sånt. Det brukar ordna sig.

Dagens låt är "Boys Don't Cry" med
The Cure. Den finns här eftersom det inte gick att slänga in den i blogginlägget.

Sometimes i close my eyes and hope that I can keep away all the darkened skies

Hade en konstig dröm inatt. Eller mer ovanlig kanske. Det var en bra dröm. En hoppfull dröm. En dröm där jag gjorde allt fel men där det ändå på något vis ordnade upp sig till det bättre hela tiden, trots alla felbeslut. Lite som i verkligheten alltså, fast tvärtom. Hur som helst så var det en sån där dröm som gjorde att man gick och funderade på den under hela dagen. Följdaktligen har jag inte fått så mycket gjort alls idag. Eller jo, det har jag nog fått, för jag har kryssat av en massa saker från min to do-lista. Inte för att så mycket av det påbörjades idag, men det måste väl ändå vara värt något? Jag vet inte.

Jag kom aldrig ur drömmen riktigt under eftermiddagen. Det hade börjat mörkna när jag gick från jobbet. Det regnade ihållande. En känsla av hopplös ensamhet infann sig. Jag ville hem men ändå inte. Stannade till på sushi-stället som ligger närmast mig. Två blonda tjejer som satt och diskuterade vilka trick de lärt sina hundar satt och blängde på mig, den blöte killen som inte brydde sig om att regnvattnet i håret rann ner i ansiktet. Några öl och en faslig massa
Joy Division och The Organ senare så är läget lite bättre. Det är sådana här kvällar som ibland aldrig slutar. När jag blir kvar vid datorn i någon form av vegetativt tillstånd och bara ser klockan gå och natten närma sig. Men jag ska undvika det idag. Jag ska lägga mig snart. Faktiskt.

Låten nedan är inte dagens låt, för det har den redan varit, 17 juli -06, men det är en bra låt vars video inte florerat i bloggen innan. Plus att det är en låt som ganska bra sammanfattar en känsla av den här dagen. "Memorize the City" med The Organ.


No sweeping exits, No Hollywood endings

En onsdag som utvecklade sig till det sämre. För jag vaknade faktiskt ganska pigg. Trots att jag hade mardrömmar. Det har jag i och för sig rätt ofta så det gör kanske varken från eller till. Eller mardrömmar och mardrömmar. Kanske mer stress och otillräcklighetsdrömmar. Därför ogillar jag när verkligheten blandar sig in. Hursomhelst. Stressig morgon, smågrejer skulle fixas, mötesgrejer skulle ordnas. Lunchmöte sen på kommunen, en halvtrött pastasallad men ett rätt bra möte. Tillbaks lagom till eftermiddagsfikat. Lugnt och lagom uppsluppet. Sen vände dagen. Administratören, hon som jag i bloggen kallar Nellie, berättar med gråten i halsen att Olle (som inte hunnit få något smeknamn i bloggen, och det skulle kännas så fel att ge ett nu) fått ett sista dåligt besked. Olle är killen på företaget som skött markprover och liknande. Bara varit inne någon gån i veckan och därför alltid haft mycket att prata om. En glädjespridare. Två dagar innan julfesten förra året fick han reda på att han hade cancer i kinden. Operation och strålning. Bra prognos. Bakslag. Ny operation. Bakslag. Nu säger läkarna att det är tillbaks igen, värre än innan. Och att inget finns att göra. Det blev tyst runt fikabordet. Det är jobbigt att se sina arbetskamrater gråta.

Fick inget gjort efter det. Gick från jobbet tidigare, tog en promenad i höst-Kalmar. Det är vackert med höstfärgerna, men hela staden andas ångest. Kom hem. Gick ut och promenerade igen. Annat håll, annan motvind. Det blir en tidig kväll ikväll. Ja, faktiskt. I jämförelse med hur det brukar bli. Såg mig i spegeln och mina ögon såg grymt trötta ut. Ungefär som på Rip it up när de två killarna som inte trodde att jag var så gammal som 25 bad mig ta av mig solglasögonen och genast accepterade min ålder när de såg mig i ögonen. Ungefär så. Hursomhelst. Jag kommer inte kunna sova inatt ändå. Och jag ser inte fram emot att gå till jobbet imorrn.

Dagens låt får bli "Flowers and Football Tops" med
Glasvegas, ett band med ett av historiens uslaste bandnamn. Men vad kan man förvänta sig av en före detta fotbollsspelare?


Smålandsskogar

Jag är trött i huvudet och borde verkligen gå och lägga mig. Men jag kommer inte iväg av någon anledning. Nåväl. Lång dag. Vanlig, men stressig, jobbförmiddag och sen iväg till en liten kommun i mörkaste småland för diskussioner om ett projekt som jag har ärvt av mammalediga Sarah. Jag och Arnie bilade oss igenom ett landskap som bara bestod av träd, trähus och övergivna trähus. Och träd. Jag höll på att somna hela vägen dit. Möte i två timmar där och sen två timmars bilresa hem igen, på samma kvällsmörka smålandsvägar. Jag bet mig i tungan för att inte somna i bilen hem. Inte ens en taskig hamburgare på vägen hjälpte. Men mötet var rätt givande så jag antar att det får vara värt det. Det var ett bra möte. Inte som det jag hade för ett tag sen där en mötesdeltagare på slutet framförde sin teori om att judar planerade att kolonisera Öland för att ha någon stans att bo om de blir utslängda ur USA på grund av finanskrisen. Vad svarar man på sånt?

Helgen var bra. Martin var här på lördagen. Han, jag, Fäktaren och Peter begick utgång efter ett underligt andra-förfeststopp på något ställe som visade sig ha 60-talstema. Det blev väldigt sent till slut, efter slutlig utgång, fyllemat och den obligatoriska Jones-och-Martin-diskuterar-livet-tills-klockan-är-dräparsent. Kvällen innan, fredagen, var det popklubb på Söderport. Lugnare kväll det, vilket sannolikt berodde på att jag jobbade hela dagen. Plus att det var Mary-Jane och Andy från jobbet som var med dit. Själv hamnade jag en stund i DJ-båset när Pop-Martin
lekte PSL. Det var en bra kväll.

I övrigt, mer att göra på jobbet nu. Väldigt skönt. Helgen som kommer nu borde bli lugn. Nästa helg Göteborg. Helgen efter eventuellt Karlskrona. Vi får se. Men jag tror på teorin att fly undan hösten. Främst Kalmar om hösten. Och Kalmar om vintern. Måste bort. Måste fokusera på annat. Inte tänka. Inte trilla tillbaks i dåliga tankebanor, dummar förhoppningar och korkade känslor. Se framåt. Släppa. Gå vidare. Annars blir det här en väldigt tung höst.

Luftkuddar

Det där utvecklingssamtalet i fredags gick bra. Väldigt bra faktiskt. Vi pratade i en timme ungefär och kontentan var att de var nöjda med vad jag presterade och glada över att de anställt mig. Jag är dålig på att ta sånt, jag tillhör inte den typen av människor som pushar mig själv till någon form av ego-bomb utan flyter sakta omkring i någon form av konstant självkritisk sjö där jag stundtals använder mig av luftkuddar runt armarna för att hålla mig uppe. Positiv feedback gör att systemet lite kortsluts. Följdaktligen fick jag inget mer gjort under fredagen. Inte idag heller egentligen, men det berodde mest på att jag var grymt trött. Och att jag inte hade något kul att göra.

Lördagen blev ganska galen, för andra veckan i rad. Jag, Fäktaren, Peter och en kusin till honom som såg ut som
Ryan O'Reily i Oz. Nåväl. Fäktaren skulle som vanligt shota och det blev en underlig kväll som slutade i en diskussion om livet på en trappa. Jag ska ge fan i shots. Det är det som får mig ur balans. Tror jag. Nåväl. Inget sånt nästa helg. Då är det Idyll på fredagen och på lördagen kommer Martin. Tänkte ta det lugnt på fredagen, men vi får se hur det blir med det. Ett av banden ska eventuellt sova här, jag har vid ett svagt ögonblick lovat pop-Martin (icke att förväxla med Martin) det. Får se vad det slutar i.

Det här inlägget slutar däremot i en dagens låt, som vanligt. Denna gången är det "Walking on a Dream" med Empire of the Sun. Om nån mot all förmodan känner igen killen med Adam Ant-målningen så är det mycket riktigt sångaren i The Sleepy Jackson, ett band som det lyssnades på en hel del i den här bloggen för två år sen. Så är det med det. För övrigt så har Empire of the Sun släppt en av decenniets snyggaste bandbilder.


Some things socks

Förra veckan innebar inte särskilt mycket debiterbar tid på jobbet. De flesta projekten är fortfarande i lite olika stadier av väntan. Istället fick jag igår i uppgift att göra en modell över ett område som vi håller på att göra en plan över. Blev väl klar idag skulle man kunna säga. Har gjort en liten 3D-modell över området med natur, hus, människor och fordon. Blev rätt bra på det hela taget även om jag mest har använt mig av en typ av hus. Visserligen var det väl mest det som själva planen tillät, men ändå. Rätt kul ändå. Första gången på länge som jag har haft riktigt kul på jobbet. Kanske ett dåligt tecken. Tur att jag fick den här uppgiften innan fredag. Då har jag och vår VD, Stephen, någon form av "utvecklingssamtal". Man har tydligen det en gång om året och, well, nu har jag jobbat här ett år så då åker jag på det. Fick något papper med frågor "som det kan vara bra att fundera på innan mötet". Frågor i stil med "Vad är dina starka sidor" och "Hur tycker du att jag är som chef?". Uhh. Jag avskyr sånt.

Det blev utgång i helgen till slut. Modern skrev ut sig själv på lördagmorgonen och var rätt fräsch när jag var där och hälsade på under dagen så jag kände att jag kunde slappna av och dra mig ut en sväng. Det blev jag, Johan, Fäktaren och hans tjej. Det blev en förhållandevis snabb förfest och en underlig resa på pubarna i stan. Först Fäktarens gamla jobbpub, sedan Mollys, vidare till The Rock (gamla Underbar) och sedan skulle resten till något annat ställe, oklart vilket, där jag uppenbarligen inte kom in. Första gången jag varit för full för att komma in någonstans tror jag. Om det nu var så, enligt Johan så hade jag varit lite oklar på vem egentligen det varit som sagt åt mig att jag svävade lite väl högt. Underligt på det hela taget. Jag brukar alltid komma in. Till och med när jag och Fäktaren delade en flaska tequila i en park på hans före detta flickväns student för fem år sen. Nåväl. Jag hade tydligen sökt mig tillbaka till The Rock, mol allena, dit resten också kom sen. Av någon outgrundlig anledning så mådde jag under omständigheterna rätt okey på söndagen. Plötsligt händer det.

Ibland så drabbas man av saker som skulle kunna kategoriseras som i-landsproblem. Köpte en tröja idag och fick av någon oklar anledning med ett par strumpor på köpet. Det verkar vara ett par riktigt bra strumpor, känns lite så i tyget. Dock, jag har tidigare tröttnat på strumpsorterandet som alltid efterföljer tvättandet. I somras köpte jag på mig 20 par likadana svarta strumpor så att jag skulle slippa sortera. Skulle jag börja använda dessa nya strumpor så skulle jag behöva börja sortera igen eftersom de har en liten detalj som skiljer sig från resten. Ibland är livet jobbigt.

Friday night hangups

Fredag kväll och några spontanöl i kroppen. Ingen middag dock, inser jag nu när jag sitter och rekapitulerar kvällningen. Det borde jag egentligen göra något åt, men jag och Andy käkade obscena mängder buffé på Ming på lunchen så någon direkt hunger har inte infunnit sig. Törst dock. Men det är väl kanske naturligt efter en arbetsvecka då jag gjort pinsamt lite. Det är visserligen inte bara mitt fel, jag har egentligen inte haft något att göra, en av nackdelarna med att vara konsult ibland, arbetet kan ta slut. Första gången nu. Däremot verkar jobben hagla in i höst så då lär jag få att göra. Men det är bara bra.

Hade planer på att ta mig till föräldrarna imorrn och hjälpa modern med hennes dator. Den har tydligen börjat bråka och jag är lite, lite bättre på datorer än henne så jag åker på att hjälpa till. Får se hur det blir med det nu, fadern ringde och meddelade att modern är inlagd. Hon hgar försökt få tid på vårdcentralen nu i två veckor, inte vanlig tid utan med "sin" läkare. Nu när hon äntligen fick det så skickade hon henne till akuten direkt. Och där blev hon kvar. Fint. Man skulle ju kunna tro att en läkare som pumpar någon med så mycket felaktiga mediciner så att hon får hjärtflimmer skulle vilja kolla upp hur det gått. Men vad vet jag, jag är ju bara en lekman. Nåväl. Blir besök där imorrn.

Danne ringde förut också. Han ville få mig till Karlskrona. Tydligen någon form av fest där som han ville ha mig till. Han var där, liksom Rickard, Niklas och Lollo. Jag har inte alls varit sugen på det, men nu när jag sitter här med en öl i handen och ett förlorat förtroende för allt så känner jag att jag nästan vill bryta ihop av saknaden av välkända ansikten, välkända lokaler och meningslösa fyllor. Men det är en annan tid nu. Ibland tvekar jag om att det är en bättre tid.

hits