Oh honey, take me to the other side
När vi var i Göteborg så insåg jag att jag nästan känner fler människor där än vad jag gör här. I varje fall sånna som jag brukade umgås med. Nu har ju Ida flyttat dit också. Men jag saknar verkligen Henke och Andres. Dom två har jag upplevt några av mina roligaste fester med. Riktigt synd att dom inte bor kvar i Karlskrona längre. Inte så mycket att göra åt bara. Flytta dit är väl inte riktigt aktuellt. Jaja. Det blev en lång resa hem på söndagen sen. Sjöbjörn körde. Ganska kul resa, samtalsmässigt sätt, men det är aldrig roligt att åka bil i 4-5 timmar.
Tillbaks till jobbet idag. Ytterligare folk som hade kommit tillbaks från semestern. Men det är kul. Stadsarkitekt Leo som också är nån typ av slottsfogde över Sollidens slott var tillbaks. Visste inte ens att det fortfarande fanns slottsfogdar innan. Kändes väldigt mycket.. historiebok på något sätt? Jaja. Han är kul. Efter ett möte idag så gick han på toaletten och var borta en stund. Tydligen hade drottningen ringt medan han var där, och han hade svarat. Undrar om hon visste vart han var? Jaja. Sånt roar mig. Dagens låt är "Sing me Spanish Techno" med The New Pornographers.
Thank you for your interest, young man
Bussresan hem blev tung. Eller ja, inte första delen. Vanlig bussresa egentligen. Kom i morse fram till att jag egentligen inte har så mycket emot att åka buss fram och tillbaks till jobbet. Är väl mest de tidiga morgnarna som är tunga. Men sen lagom vid Ekerum så kom det in tre mammor med sina 10 ouppfostrade barn. Uhh. Efter 10 minuter hade dom parkerat vagnar, betalat och satt sig. Barnen skrek, hoppade och sprang runt i den rullande bussen. Höjde volymen till max på iPoden, men det hjälpte inte. Först på tredje försöket kunde jag höra hela "Dream" med Three is a Crowd ostörd, utan barnskrik. Kastade mig ur bussen när rätt hållplats kom. Jag klarar verkligen inte av när föräldrar inte kan hålla reda på sina barn.
Imorrn blir det sen kväll på jobbet. Ska på samråd sen på kvällen. På lunchen kommer modern och mormodern förbi. Ska bli lite kul också. Ska käka något på stan. Ska bli skönt att inte bara käka mina medhavda matsäckar. Börjar tröttna lite på dom. Jaja. Imorrn får jag lön också. Det borde firas på något sätt. Ja, något annat sätt än att betala räkningar allså. Tror jag. Jaja. Dagens låt är "Miracle Drug" med A.C. Newman.
En helt ny rollista
Blev en senare buss hem idag. Andra människor med idag än dom vanliga. En helt ny rollista. Borta var dom två Sounds-Maja-tjejerna, tjejen som alltid går av i Lilla Hult, killen med den osäkra blicken och tvåmeterstjejen. Istället hade jag två feta män som såg ut som dom typiska två misslyckade skurkhantlangarna i en disneykomedi. Det var ett nedköp.
Hittade mig en ny butik i Borgholm idag. Eller ny och ny. Den hade tydligen funnits där i 22 somrar. Låg inte på Storgatan som allt annat bara, så därför hade jag ingen aning om att den fanns. Köpte mig en svart cardigan. Det gjorde jag bra. i övrigt så köpte jag mig en svart-vitrutig kortärmad skjorta i lördags. Och jag som inte ens fått min lön än. Spendy boy behave! Haha. Dagens låt är "Dustin Hoffman Scrubs Too Hard and Loses Soap" med Of Montreal.
I lost my direction while dodging the flak
Therese var tillbaks från sin semester nu idag. Lite kul att nån i ens egen ålder var där igen. Eller ja, Emma, friskvårdskonsulten har ju jobbat hela tiden, fast hon vet nog fortfarande inte riktigt vad jag jobbar med. Skit samma egentligen. Annars satt jag mest och sammanfattade lite som jag gjort i förra veckan. Plus att jag lyssnade på sommarprataren. Tuva Novotny idag. Det var väl rätt okey. Musiken var dessutom bra.
Inget post-it-läge idag heller. Börjar fundera på om det gått troll i det hela? Sen jag började fundera på det så har det inte funnits något läge alls. Knappt ens några söta tjejer på bussen. Var visst en idag, men det märkte jag först när jag gick av, vilket hon också gjorde. Inte något sånt läge dock. I övrigt var det en lugn bussresa. Nästan inga alls på bussen. Det stod "AFA ser dig" på stolsryggen mot mig, men trots att jag är lite paranoid så kände jag mig inte så orolig. När sedan iPoden på eget bevåg spelade "Pompeii Am Götterdämmerung" med The Flaming Lips precis när jag kom till Ölandsbron och såg det solblänkande sundet och Kalmars siluett så kände jag att jag bara kunde luta mig tillbaks och blunda. Bussresor hem blir nog inte bättre än så. Inte i dagsläget i varje fall.
Det var en rätt bra dokumentär igårkväll på SVT. "Punk: Attitude" hette den och gick igenom punken på en och en halv timme. Lite väl snabbt för mig, och lite väl ytligt på några ställen, men annars bra. Min gamla hjälte Howard Devoto var ju med också. Bara det! Nu väntar jag bara på en dokumentär om post-punken också, så är jag nöjd. Har svårt att se att någon sådan kommer sändas på SVT dock. Jaja. Dagens låt får bli "Up the Down Escalator" med The Chameleons. Mest för textraderna:
They tell me tomorrow will never arrive
But I've seen it end a million times
Nu ska jag nog gå ut en sväng.
Living for the weekend
I övrigt så badades det, fiskades lite och paddlades kanot. Väldigt mycket semester med andra ord. På kvällen såg jag att nån plockade fram en gitarr. Sånt är alltid lyckat. I varje fall om man kan spela. Blev lite förvånad när några andra genast plockade fram sina instrument också då. Nån hade en fiol, nån en banjo och nån en mandola. Blev en mindre konsert där. Lät helt fantastiskt bra faktiskt. Spelade in lite av det på kameran. Får lyssna på det när jag är tillbaks i Karlskrona.
Imorrn börjar arbetsveckan igen. Är inte jättepigg på att jobba. Eller mest är det väl så att jag inte är så pigg på att gå upp så tidigt på morgnarna. Säga vad man vill om den här helgen, men sovit har jag inte gjort så mycket. Det är lite dumt. Fast ändå så vill man ju få ut så mycket som möjligt av sin lediga tid. Det är en svår avvägning. Eller egentligen inte. Jaja.
Third day i a row
Helg! Äntligen! Började veckan ganska bra på jobbet egentligen. Jobbade på bra trots att jag precis kommit tillbaks från semestern. Men igår och idag har jag inte varit så produktiv. Eller jo, jag har skissat en del. Och skrivit lite. Så egentligen så har jag nog inte varit så ineffektiv. Det är nog mest det att jag känt mig så trött på slutet. Nästan som skoltrötthet, fast ändå inte. Eller jag vet inte. Det området jag skissade på hade förresten Robert Gustavsson som granne. På ett tidigare samråd hade han skrivit in ett yttrande såg jag. Läste igenom det, och det var inte riktigt Killing-klass på det. Det var snarare en väldigt typisk jag-vill-inte-att-det-byggs-något-i-mitt-område-text. Lagom munter och ganska byråkratiskt. Faktiskt.
Får ingen rätsida på datorn här hemma. Kommer nog att få formatera om den. Kan inte sånt, så jag hoppas att dom som skriver guider om sånt på nätet inte luras. Isåfall kommer jag.. ehh.. inte kunna göra något eftersom jag inte har internet. Inte här iaf. När jag kommer till Karlskrona igen, då! .. har jag nog glömt det. Jaja. Men det ska nog gå bra. Även om jag är ganska kass på datorer.
Det har varit ganska bra sommarpratare den här veckan. Mycket bättre än för två veckor sen när jag senast jobbade. Ser fram emot dom som ska vara måndag och tisdag i nästa vecka med, Tuva Novotny och Jenny Wilson. Tror på det. Anyway, det blev inget post-it-flörtande idag heller. Åkte inte buss hem. Livsmedelskontrollant-Thomas körde till Kalmar så jag leechade med där. Kom hem 20 minuter tidigare. Alltid något.
Mammas kusin Berit och hennes tämligen tröga hund Julia är här för tredje dagen i rad. Börjar tröttna lite på det. Kan hon inte åka hem snart? Inte så att jag ogillar henne, men det räcker med tre pers i huset. Jag inräknad då. Är ju van att bo själv nu. Jaja, måste få tag på Olof. Och Christoffer. Och ett tält. Om det nu inte regnar nu i helgen. Då vet jag inte vart Olofs 25-årsfest ska vara. Fast sånt löser sig. Det gör det alltid. Dagens låt är förresten "Cha Cha Cha" med The Little Ones.
Den perfekta platsen i en buss
Satt och funderade lite över min post-it grej på vägen hem och insåg att jag inte riktigt visste vad jag skulle säga om nån faktiskt frågade mig på bussen vad jag menade med lappen. Kom fram till att det nog egentligen är bäst att inte fundera så mycket på det. Hur kul är ett inövat svar? Och hur spontant är det? Spontanitet är väldigt underskattat. Faktiskt. Eller så sitter jag bara och pushar för positiva saker hos mig. Kan också vara så.
Shut up and kiss me
Olof, norra halvklotets mest avslappnade man, ringde mig förut och berättade att han har fest nu på lördag. Det är tydligen till att fylla 25. Han hade några idéer om att vi skulle ta hans båt och åka ut till nån ö i Kalmarsund och festa där. Med tält och grejer. Kan nog bli trevligt. Christoffer, Danne E och Henke O skulle tydligen komma från Karlskrona också. Det vore riktigt kul. Måste jaga tag i ett tält bara. Men det ordnar sig. Det gör det alltid. Har förresten köpt tågbiljett till Göteborg med nu. Ska ju dit nästa helg. Sen är det 10-års reunion här i stan helgen efter. Kommer inte tillbaks till Karlskrona förrän mitten på augusti tydligen. Ganska skönt på ett sätt, men lite trist på ett annat. Inget att göra åt dock. Anyway, dagens låt är "Shut up an kiss me" med Pony Up.
Post-it flörtande
På jobbet idag så fick jag faktiskt hjälpa folk. På riktigt. En mamma och hennes dotter som var oroliga för att ett projekt skulle dräpa deras utsikt. Jag kunde berätta att så inte var fallet och dom gick lättade därifrån. Det är kul att hjälpa till på så sätt. Det är en rätt bra grej med mitt jobb. Man kan faktiskt påverka folks liv. Förhoppningsvis till det bättre. Om man nu inte siktar på att bli The Evil Planarkitekt som Christoffer tänker göra. Det ska bli intressant.
Fick en ordentligt buss-chrush idag. En tjej satte sig ett säte längre fram fast på andra sidan gången och bara var så.. jaa.. perfekt. Ja, nästan i varje fall. Hon hade flip-flops, men förutom det. Satt och betraktade henne på avstånd. Insåg att jag borde ha med mig ett post-it block på bussen. Skriva ner någon del av en sångtext eller ett citat eller vad som helst egentligen och bara sätta den på personen i frågas stolssäte när jag lämnar bussen. Få denne att fundera lite. Vad var det där för nån egentligen? Vad ville han? Kanske ser man varandra på bussen igen, kanske inte. Troligtvis skulle det aldrig leda till något, men om man får kontakt med någon så. Jag hade tyckt att det hade varit kul. Men jag är ju jag.
Love, Love, Love
Jag är ju inte ens kär i nån? Vafan? Har ju bara haft mina små ten-minute-crushes på bussen till och från jobbet. Jaa, och en lite större crush då som jag inte minns om jag har nämnt här, men som rann ut i sanden. Men inte kär. Inte ens nästan. Sådär ensam känner jag mig väl inte heller egentligen. Fast det måste väl vara nått med det? Annars så skulle jag väl inte få sånna här ryck. Eller? Jag vet inte. Jag blir bara trött. Som vanligt. Fast på ett annat sätt. Mer på djupet.
Vad vill jag egentligen? Vill jag bli kär igen? Jag vet inte. Det har ju inte varit någon direkt succé dom senaste gångerna. Vill jag hoppa över allt det där och bara befinna mig i ett lyckligt förhållande? Jag tror inte det. Det känns egentligen bara fegt. Det är att bli kär som är starten på nått sätt. Resten får komma sen. Om det nu vill sig. Vilket det inte brukar då jag är så sjukt kräsen.
Det är ytterligare en grej förresten. Min kräsenhet. Det är den som kommer att göra så att jag kommer att dö ensam. Men det är egentligen skit samma. Får jag inte ha mina höga krav så får det vara liksom. Ingen mening att ge sig in i något halvhjärtat. Jag funkar inte så. Usch, det här blev luddigt. Men det är en blogg, så det får väl vara det. Avslutar med en del av texten från dagens lått "Love, Love, Love" med The Organ (han väljer samma band två dagar i rad! sån stil!).
See the people sitting over there
I want to kiss and touch them everywhere
Oh no, not because i really care
Oh god, no , no, i wouldn’t dare
Love, love
I’d really like a small part of it
I Walk Through The Streets And Memorize The City
Jag är trött nått så förbannat. Sov nog bara fem timmar inatt eller nått. Trots att det var tre grader kallare i rummet här än vad jag hade i Karlskrona. Blev glatt välkomnad hem igår med mat och en trasig dator. Fadern hade tydligen försökt att snabba upp datorn genom att ta bort lite saker. Nu är det ju inte min dator, så jag bryr mig väl inte nämnvärt egentligen, men jag brukar ju ändå använda den. Plus att det självklart är jag som får försöka städa upp eländet nu. Då mina kunskaper om datorer är ganska begränsade egentligen så får vi se hur det går. Om nån fattar varför explorer funkar på vanliga sidor men inte på banksidor och sånt trots att jag suttit och pillat på alla sekretessinställningar som finns så får dom gärna höra av sig. Satt med eländet i tre timmar igår och hittils två idag. Snart skiter jag i det.
I övrigt så trodde jag att det skulle vara mer ångest att komma tillbaks till jobbet idag än vad det var. Men det var inga problem alls faktiskt. Visserligen var det väldigt tungt att ta sig ur sängen kl 06 som alla andra dagar man måste gå upp kl 06. Men det gick. Nästan alla hade semester nu också. Rätt bra. Kan jag spela lite högre musik än vanligt. Det är bra. Nästa vecka kommer Therese tillbaks också. Också bra. I övrigt så kommer dom som har beställt planen som jag håller på att fixa med nu till kontoret imorrn. Ska bli intressant att se vad det är för figurer egentligen. Jaja.
Har lyssnat väldigt mycket på The Organ idag. Eller ja, egentligen hela helgen. Helt fantastiskt bra egentligen. Det bästa jag hittat sen Laakso. Eller egentligen ännu längre tillbaka också. Vet inte riktigt. Det är lite The Cure, lite Joy Division och lite Smiths i kombination med en helt fantastiskt egen röst. Katie Sketch, sångerskan samlade ihop några av sina vänner som hon ville ha med isitt band och lärde dom att spela sina instrument. Varför gör aldrig någon så med mig? Dagens åt är i vilket fall The Organs "Memorize The City". Verkligen.
En vandring i lördagsnattens skådespeleri
Blev inte någon utgång igår i den vanliga bemärkningen. Jag var inte sådär jättesugen på att dricka öl igår alls faktiskt. Insåg att det blivit lite öl dagligen under min semstervecka. Det är nostan lite beyond semesterdekadens. Å andra sidan så har jag ju varit nykter större delen av tiden i Kalmar, så det jämnar väl ut sig antar jag.
Anyway, jag och Martin kände att vi ändå ville se lite på stan så vi tog en promenad på knappt två timmar fram och tillbaks till stan. Fast främst i stan. Det var ganska kul att som nykter uppleva det skådespeleri som det faktiskt är i en stad en sen lördagskväll. Man reflekterar inte så mycket på det när man själv är mitt inne i det på något sätt. Då har man liksom ett mål framför sig hela tiden. Man vill till något speciellt ställe eller något sånt. Nu traskade vi mest runt planlöst och tittade på alla andra som jagade mot något okänt mål. Eller folk som bara stod i kö och väntade. Det var mycket folk ute igår. Vet inte riktigt vad det beror på, men Carola spelade på torget innan, kan haft med det att göra. Det var bara ytterligare en anledning till att vi inte gav oss ut tidigare. Jag är rädd för Carola. Jaja. Det var en bra kväll igår. Trots allt.
På en segelbåt i skärgården
Idag sov jag ut. Länge. Inga byggarbetare med vinkelslipar. Inga gräsklipparmänniskor. Inga vildvittror. Jag fick sova ut. Helt fantastiskt. Hade jag inte haft bakfyllehuvudvärk så hade det varit en fantastisk sömn. Vid 16 ringde Martin och tyckte att det var dags att gå ut i solen lite. Att gå och sola vid 16.30 är egentligen bara för oss som gillar att ligga och päsa i solen men som egentligen inte bryr oss om att bli bruna. Och som inte trivs med hundratals människor på stranden. Anyway, när vi var påväg att ta ett dopp innan vi gick hem så kom Robban förbi. Han skulle ut med sin segelbåt en sväng. Vi simmade ut till den, det var faktiskt mitt första dopp iår. När vi tagit den till bryggan så undrade han ifall vi ville följa med en sväng. Han skulle till Karlshamn, men kunde släppa av oss på Saltö. Det var för bra för att vara sant. Man tackar inte nej till något sånt. Det blir liksom inte mer semester än så. Inte nu i varje fall. Han lämnade av oss på Saltö Utkik efter en på tok för kort seglats. Jag stormtrivdes även om badbyxorna började kännas kalla. På Saltö hade vi tur också. Bussen kom precis när vi tagit oss biten till hållplatsen. Ibland ska det funka. Resten av den här kvällen kommer bli soft. Ingen utgång. I varje fall inte planerat så nu. Man vet aldrig.
Shopping Spree
Swayze är för övrigt på någon typ av shopping spree och hade köpt en bil också. En Lada Niva från 1997, men som designmässigt ser ut som om den vore från 84. Ser ut som på bilden fast med takräcke som stannar ovanför dörrarna. Samma färg också till och med, en färg som vi hade lite svårt att placera. Kommunalgrönt var min gissning och jag tror att det är så nära man kan komma. Bilen var i vilket fall som helst väldigt Swayze. Kan lätt se den med två surfingbrädor på takräcket. Swayze kom förbi och visade den när jag, Martin och Stoffe låg och päste i solen. Jag och Stoffe planerar att göra detsamma imorgon, efter att jag träffat Sandra. Jaja, snart kommer Torkel förbi och några öl ska intagas på min balkong. Ska käka lite innan dess tänkte jag.
Såg förresten att Syd Barret gått bort. Bisarr karaktär med ett om något skruvat livsöde. Dagens låt blir därför Bike med Pink Floyd med det helt fantastiska textstycket:
It's got a basket, a bell that rings and
Things to make it look good.
I'd give it to you if I could, but I borrowed it.
Ingen gillar någon som kan dansa
Upptäckte när jag kollade bland mina anteckningar i mobilen att jag måste skrivit ner nått där i fredags när vi var ute. Brukar i regel bara skriva ner bra artister eller låtar och så, men nu hade jag skrivit ner frasen "Ingen gillar någon som kan dansa". Undrar vad jag menade med det?
Nu ska jag bege mig ut i solen en sväng tror jag. Ipoden är snart färdigladdad och solen står högt på himlen. Det är 27,3 grader varmt i min lägenhet, jag börjar bli sugen på en folköl och dagens låt är "On The Table" med A.C. Newman. Det är onsdag.
No pressure
Ska ta och dyka över till Sandra senare ikväll. Länge sen jag träffade henne, så det är på tiden. Dagens låt är förresten "Breakfast in NYC" med Oppenheimer.
Ingen festival. Den här gången.
Stoffe ska ha golvlagsfest på onsdag. Han ska lägga golv och så imorrn. Ska bli intressant att se hur det blir. Om det nu blir något. Han har haft världens otur med allt som har med lägenheten att göra. Men nu ska det bli fest på onsdag. Hur det än går. Det är bra.
Sprängladdning? Varför då?
Vi hamnade till slut på Glassiären i varje fall. Satt och åt glass i anslutning till fotbollsmatchen. Vi satt alltså på en uteservering och såg baksidan av O'learys tv. Det är ganska kul att titta på folk som tittar på fotboll. Vi hamnade till slut på rätt sida tvn också i gott sällskap med några öl. Söndagsdekadens. Vi passerade Playbar på väg hem, men det var så tragiskt lite folk där att det inte blev någon söndagsfest. Jag och Stoffe var annars ganska sugna. Vi som är lediga idag alltså. Martin jobbar idag och han som heter Erik åkte hem till Oskarshamn igårkväll. För övrigt verkar det inte bli något Arvika till slut ändå. Martin verkar banga. Han jobbar och verkar ha nån typ av disciplin. Tråkigt.
Blev i morse väckt 06.30 av att dom i huset brevid behagade fortsätta sätta upp balkonger. Lyckades ändå somna om, men när de 07.08 satte igång vinkelslipen så var jag tvungen att masa mig ur sängen och stänga fönstren. Röv. Mirakulöst nog så sov jag till 10 sen. Kan det ha varit min superkraft? Isåfall är det synd om världen.
Solen har skinit ungefär fram till nu. Alltså nu när jag började känna mig mogen att ge mig ut i världen. Antar att jag får skylla mig själv. Jag är seg. Å andra sidan så har jag semester och får vara hur jävla seg jag vill. Jag finner lite trygghet i det.
Vildvittror
Lördagen började med att Martin ringde och väckte mig vid 13-tiden. Var bakfull, men hade ingen öl till kvällen så jag hängde med in till stan ändå. Det var en dum idé, hade inte alls sovit bort min bakfylla än. Drog hem en sväng och sov. Vid 19-tiden hade jag även fått i mig en pizza och var hyfsat på gång. Lunkade ner till bastun där Stoffe, Martin, Komen, Swayze och nån kille som hette Erik redan var. Bakfyllan hade lagt sig och jag var på banan igen.
Vi hamnade hos Martin även idag. Stoffe bor där också nu en sväng medan han målar om sin nya lägenhet. Stämningen var väldigt god. Jag och Stoffe försöker övertala Martin om att åka till Arvikafestivalen, något som pågick även idag. Får se hur det blir. Jag vill! Anyway, kvällen slutade på Kino i varje fall. Som vanligt. Swayze hängde inte med in mer än 10 minuter då han skulle skriva på köpeskontraktet för ett hus som han och Camilla ska köpa. Köpa hus! Snacka om vuxenpoäng på det! Husägare vid 25. Jisses. Nu ligger det visserligen mitt ute i ingenstans, men ändå. Jaja. Massa folk jag kände på Kino igår. Oväntat mycket, då inte så många är kvar i stan. Nyström var där! Jävligt kul att se honom igen. Han hade varit i Australien i två år. Skulle jag också vilja. Men, men. Kom hem vid fyratiden tror jag.
Vaknade vid 10-snåret av att jag trodde att det var vildvittror i faggorna. Hade fönstret öppet under natten då det är 29 grader i min lägenhet. Svalorna som bor i taket förde ett jävla liv. Gav upp och gick upp. Inte det minsta bakis. Ganska besynnerligt. Å andra sidan var jag det kanske för två dagar i går, så. Vet inte riktigt. Idag har det mest blivit en dag på stranden. Kanske kan få lite sol på mig också. Det vore trevligt när det är så fint väder. Det är kuken att jobba ibland. Ska ha det så bra jag bara kan den här lediga veckan. Minsann.
Över ett blänkande sund
Hade gjort klart det mesta av det jag kunde göra med den plangrejen som jag hållit på med innan på jobbet. Satte mig med en annan idag. En sammanfattning av upprörda människors åsikter som var inskickade för två år sen, men som ingen gjort något åt. Undrar vad dom tror hände med planärendet? Är dom fortfarande upprörda? Är dom rädda för att något plötsligt ska hända? Att nån plötsligt ska komma en sommardag och börjar bygga den förhatliga vägen i deras sommarstugeområde? Nästan så att jag skulle vilja åka dit. Ingen där vet ju vem jag är. Skönt nog.
Imorrn åker jag tillbaks till Karlskrona. Fucking semester! Visserligen bara en vecka, men ändå. Det är ohyggligt välbehövt! Tar ut en och en halv timmes flex imorrn så att jag hinner ta en sväng i stan här också. Har lite grejer som jag behöver fixa. Kommer till Karlskrona strax innan 21 imorrn. Det är ganska lagom tror jag. Bara jag hinner vädra lite. Ska i vilket fall som helst bli fruktansvärt skönt att bo i den egna lägenheten igen. Börjar bli rätt trött på mina föräldrar. Inget ont i dom, men har man väl vant sig vid att bo själv så. There aint no going back.
Män med blekfeta överkroppar
Somnade sent igår och sov dåligt. Var ganska död när jag vaknade i morse. Kände mig inte alls motiverad till att jobba. My busstop-buddy Karin var inte där idag heller. Är hon sjuk? Har hon bytt rutiner? Inte ens tanten med den fula frisyren står där längre. Jag är ensam vid hållplats Brofästet.
Var oväntat produktiv ändå idag. Skrev klart två saker så mycket jag kunde utan att handledar-Therese är där. Organiserade ihop lite papper också. Var ändå ganska slö, åtminstone i huvudet. Satt och tittade ut i det fina vädret och människoskådade. Det var tydligen varmt för folk var lättklädda. Förstår verkligen inte män i 50-årsåldern som går utan tröja. Jag vill verkligen inte se era blekfeta överkroppar. Skyl er, tamejfan!
När klockan var 16.30 så hade alla andra på kontoret gått hem. Jag började ifrågasätta vad jag själv gjorde där, men min höga arbetsmoral gjorde att jag var kvar till 17 ändå. Haha. Gjorde inte så mycket å andra sidan. Gjorde några etiketter med snuskig text med en labelmaskin. När jag är trött så är jag lättroad. Minst sagt. Låste och gick hem vid 17 sen. Är ju betrodd med nyckel och allt. Responsible Mr Jones, oh yeah! Eller nått.
En tisdag eftermiddag, en ganska vanlig
Greger Hagelins sommarpratande tappade lite på slutet sen. Mitten var bäst. Däremot var musiken bra nästintill hela programmet igenom. Även den tappade lite på slutet. Eller var det mitt humör som tappade på slutet? Hmm, kan väl inte vara så? Det var ju nästan framme vid fikarasten. Då brukar mitt humör stiga.
Bussresan hem var ganska.. jaa.. ovanlig. Istället för att vara kvartstom så var bussen nästan full. Flera av mina tio minuters-chrusher var med. Länge sen jag såg så många söta människor på en och samma gång. Tappade lite konceptet där. Det är ju inte så det ska fungera. Dom ska komma en åt gången, annars blir det jobbigt att hålla reda på. Och inte lika intressant. Satt och läste istället. Det blev bäst så.
40 kuvert
Sitter på jobbet och är sådär lagom produktiv. Fick en hel del gjort på förmiddagen, men nu har jag tacklat av lite. Vet inte riktigt vad det beror på. Eftermiddagströtthet? Tror inte det. Är nog bara lite oinspirerad. Grejen jag gör nu är inte sådär jättekul. Å andra sidan har jag roligare uppgifter liggande som jag skulle kunna göra. Borde bli klar med detta först. Egentligen borde det väl motivera en till att göra det andra snabbare. Men det gör det då rakt inte.
Det är inte så mycket folk kvar här på avdelningen. Dom flesta börjar få semester. Jag insåg igår att jag är ensam kvar på planavdelningen. Det känns lite skumt. Sitter och ser folk gå förbi utanför fönstret med systemetkassar i händerna. Solen skiner och det är 27 grader ute. Jag vill bada. Istället fick jag slicka 40 kuvert. Yay!
Borde fortsätta jobba nu. Min spontana paus borde vara slut nu. Egentligen borde den inte börjat, men det är väl så dags att säga nu. Borde fortsätta skriva sånt som jag ska skriva. Inte sånt här. Kommer sluta med att jag sitter och småskriver lite, men egentligen fortfarande mest lyssnar på Sommar. Har gjort det nu efter lunch. Greger Hagelin, grundaren till WE, som pratar. Ganska intressant. Främst nu på slutet. Jaja. Back to work.Post-bakfylla
Fest i lördags. Vi satt hemma hos Junior och förfestade, han, jag, Barve, Fröse och hans tjej. Det var riktigt trevlig. Dracks drinkar och grejer. Det gjordes det även när vi var på Ernesto sen. Där träffade vi även på Birger, en av dom som var med till fjällen i vintras. Vad han gjorde i Kalmar minns jag inte. Har mer än en minneslucka där faktiskt. Blev på tok för full. Men jag var ganska snygg. Invigde mina nya läder-Converse som jag köpte samma dag. Anyway, hade visst lite av en "This Spring"-kväll. Damn. Hoppas inte att jag gjorde bort mig alltför mycket. Fast egentligen bryr jag mig inte. Fröses tjej stötte lite på mig på förfesten förresten. Lite jobbigt. Men jag låtsades inte märka något. Enklast så.
Var oväntat lite bakfull igår sen. Var mer i nån konstigt post-fyllestadium. Överlevde även middagen hemma hos mormor på kvällen sen. Det är ett tillfälle jag inte vill vara tokbakis. Nu var jag bara trött. Gott så. Vi åt ål förresten. Jag var liten i maten, men den märktes inte så mycket. Master of disguise, haha.
Kunde knappt ta mig upp i morse. Kunde inte somna alls igårkväll då jag ju nästan sov bort hela söndagen. Innebar att jag var ohyggligt improduktiv på jobbet idag. Mycket kaffe blev det. Och mycket slösurfande. Satt och lyssnade på Sommar också. Det var Johan Rheborg som pratade. Det var rätt bra. Han snackade om hat bland annat. Intressant.
Lisa ringde också. Hon jobbar ju i Kalmar den här sommaren. Hon ville höra skvaller om vår förra klass. Hade inte så mycekt att erbjuda. Blev ett ganska kort samtal. Man kanske skulle ta någt att äta. Håller på att få nån typ av sammanbrott på den här datorn ändå så. Det måste vara den segaste söder om polcirkeln. Suck.